Search results

Daniel Conley, professor i biogeokemi på geologiska institutionen, tilldelas Björn Carlsons Östersjöpris tillsammans med Jacob Carstensen, professor vid Aarhus universitet. De får priset på tre miljoner kronor för sina innovativa forskningsinsatser för Östersjöns miljö. Daniel Conley har sedan flera år drivit ett stort projekt, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som kretsar kring

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-belonas-med-fint-ostersjopris - 2026-04-21

Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denna legering rostar på ett sätt som tidigare inte varit känt. Byggnader, transportmedel, konstverk och musikinstrument – nästan överallt i samhället stöter vi på metalliska material. Det som begränsar liv

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2026-04-21

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet. En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med volumin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2026-04-21

När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas. Ny forskning från Lunds universitet visar att fåglars aktivitet minskar i upp till tre veckor när de blir sjuka – något som faktiskt kan innebära skillnad mellan liv och död. Forskarna mätte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2026-04-21

Två forskare vid biologiska institutionen, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekten ska leda till metodutveckling inom mikrobiologisk ekologi samt en kartläggning av könskromosomers utveckling. Milda Pucetaite Forskare i mikrobiologisk ekologi. Får anslag för projektet "Tracing single-cell scale chemical signaling between

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-forskare-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2026-04-21

Under fem år kommer en rad gästprofessorer och internationellt rekryterade unga forskare att knytas till kemiska institutionen. Dessutom ska en forskarskola skapas. Satsningen heter COMMONS och har fått 27 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det nya excellenscentret ska ledas av Lundaforskarna Emma Sparr, Sara Linse och Martin Malmsten, även verksam vid Köpenhamns universitet, samt Chalmersforsk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-center-ska-sporra-den-breda-kemiforskningen - 2026-04-21

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör. Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns ab

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det visar ny forskning vid Lunds universitet. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny forskning visar varför aktiviteter av det slaget kan leda till att hela populationer blir mindre till storleken och att de tvingas b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med relevanta samhällsaktörer listar de 15 viktigaste utmaningarna för att uppnå hållbar markan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/de-viktigaste-utmaningarna-en-hallbar-markanvandning - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och part

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett svensk-danskt forskarlag lanserar nu en ny teori om hur det gick till när jorden bildades. Genom avancerade meteoritanalyser kan astronomerna slå fast att Tellus gick från att vara en bebisplanet av is och kol till att få sin nuvarande storlek tack vare millimeterstora småstenar. Studien visar också att jorden b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-visar-att-jorden-bildades-av-millimeterstora-smastenar-under-kort-tid - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen av könskr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. För 66 miljoner år sedan slog en gigantisk himlakropp ned vid Yucatánhalvön och bildade en 200 kilometer stor krater. Kraschen ledde till att jorden förmörkades och dinosaurierna dog ut. Genom analyser av borrkärnor från kratern kan forskare, från bland annat Lunds universitet, nu i detalj rekonstruera vad som hände

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/borrkarnor-fran-mexikansk-krater-ger-ny-kunskap-om-dinosauriernas-dod - 2026-04-21

När snön har smält dröjer det inte alltför länge innan ett välbekant vårljud dyker upp igen – humlesurret. Eftersom humlorna är väl anpassade till kalla klimat är många av arterna förlorare när klimatet blir allt varmare. Nu behöver forskare vid Lunds universitet allmänhetens hjälp med att rapportera in vårens första humledrottningar, för att kunna kartlägga hur allt tidigare vårar påverkar humlor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hjalp-forskarna-att-hitta-varens-forsta-humla - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forskarna har utvecklat en helt ny metod för att avgöra vad och vilka färger insekt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I 50 år har forskarvärlden letat med ljus och lykta efter den så kallade Odderon-partikeln. Helt utan resultat. Men i en ny studie har en svensk-ungersk forskargrupp lyckats med konststycket att upptäcka den mytomspunna partikeln med hjälp av omfattande dataanalyser. 1973 satt två franska partikelfysiker i en källar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/partikelfysikalisk-detektivverksamhet-bakom-losningen-av-50-ar-gammal-gata - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom data från mer än 9000 studier. Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört me

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. NanoSafe4All är namnet på ett nytt samverkansinitiativ som samlar forskare från olika fakulteter inom universitetet samt ett antal industriparter. Målet med initiativet är att säkerställa att produkter som bygger på nanoteknologi och material, inklusive nya material som genererar nanopartiklar under sin livscykel, k

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-samverkansinitiativ-har-nanosakerhet-i-fokus - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare unde

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2026-04-21